Några sista ord
Jag vet inte om någon, någonsin kommer klicka sig in på den här bloggen igen. Den tillhör väl det förflutna nu. Men jag ville i alla fall skriva ihop hur jag tillbringade mina sista dagarn på mitt australien äventyr, mest för att kunna minnas senare nu när det fortfarande ligger färskt i minnet.
Sista veckan tillbringade jag i the drama hall och panikrepeterade i så många timmar så det sprutade repliker ur öronen på mig om man nu kan uttrycka sig så. På onsdagen hade vi föreställning och det blev lyckat!! Det lät så på alla i alla fall.
På torsdagen hade min year level avkedslunch för mig. De bjöd på pizza och massa annat gott, visade ett bildspel som fick mig att gråta, Gab skulle ha hållit tal men hon började gråta så Zoe fick ta över, sen hade Deniz tal som fick alla att skratta och tillsist fick jag en present i form av en klocka med en känguru på. Åh de är ju för fina.
På fredagen kändes allt överkligt. Det var ju som en vanlig dag och ändå inte. Jag fick fina kort och många kramar, gick till Sicilians för lunch med alla mina närmsta tjejkompisar- vi blev ett gäng på kanske tolv tjejer. De gav mig ett arband med berlocker så jag ska minnas dem. Som om jag skulle kunna glömma dem.
Gab som fått körkort på tisdagen körde hem mig efter skolan och jag grät väl mest en massa. På kvällen åkte jag hem till Annie och där hade vi en bonfire, hemlagade pizzor och några av de absolut bästa människorna från det här året.
Efter att ha åkt hem med Claudine och Katie i samma bil, en biltur som var det mest deprimerande jag varit med om nästan, så somnade jag för sista gången på scotts rise 17. Morgon därpå träffade jag drama- gruppen, spelade in lite av våra scener, hängde med finaste Katie och kramade Annie hejdå. Sen återstod bara avskedet till Katie och sen så var det klart. Packade väskan. Åkte till Torquay. Myste med min fantastiska värdfamilj och sen så satt jag helt plötsligt på flygplanet och lyfte från Australiensiskt mark.
Jag kan inte beskriva i ord hur underbart, fantastiskt och omvälvande mitt utbytessår har varit.
Sista veckan tillbringade jag i the drama hall och panikrepeterade i så många timmar så det sprutade repliker ur öronen på mig om man nu kan uttrycka sig så. På onsdagen hade vi föreställning och det blev lyckat!! Det lät så på alla i alla fall.
På torsdagen hade min year level avkedslunch för mig. De bjöd på pizza och massa annat gott, visade ett bildspel som fick mig att gråta, Gab skulle ha hållit tal men hon började gråta så Zoe fick ta över, sen hade Deniz tal som fick alla att skratta och tillsist fick jag en present i form av en klocka med en känguru på. Åh de är ju för fina.
På fredagen kändes allt överkligt. Det var ju som en vanlig dag och ändå inte. Jag fick fina kort och många kramar, gick till Sicilians för lunch med alla mina närmsta tjejkompisar- vi blev ett gäng på kanske tolv tjejer. De gav mig ett arband med berlocker så jag ska minnas dem. Som om jag skulle kunna glömma dem.
Gab som fått körkort på tisdagen körde hem mig efter skolan och jag grät väl mest en massa. På kvällen åkte jag hem till Annie och där hade vi en bonfire, hemlagade pizzor och några av de absolut bästa människorna från det här året.
Efter att ha åkt hem med Claudine och Katie i samma bil, en biltur som var det mest deprimerande jag varit med om nästan, så somnade jag för sista gången på scotts rise 17. Morgon därpå träffade jag drama- gruppen, spelade in lite av våra scener, hängde med finaste Katie och kramade Annie hejdå. Sen återstod bara avskedet till Katie och sen så var det klart. Packade väskan. Åkte till Torquay. Myste med min fantastiska värdfamilj och sen så satt jag helt plötsligt på flygplanet och lyfte från Australiensiskt mark.
Jag kan inte beskriva i ord hur underbart, fantastiskt och omvälvande mitt utbytessår har varit.
bio, bliss n eso och melbourne
Sitter i skolan och reflkterar lite over det faktum att detta ar sista gangen jag kliver in pa Marian College en mandagmorgon. Nasta vecka har alla exams och sen ar det lov. och det ar ett lov jag inte kommer uppleve pa australiensisk mark. Det har aret har verkligen flygit forbi.
I fredags gick jag pa bio med mina vardsystrar och lite annat folk som utgjordes av deras pojkvanner, kusin och van. Vi tittade pa en skrackfilm jag redan glomt namnet pa men det var valdigt roligt eftersom alla var overdrivet vettskramnda.
Pa lordagsmorgonen forsov jag mig, missade taget till Melbourne och fick stressa sonder mig for att hinna till nasta. Dummadumma alarm som inte ringde... eller sa sov jag mig igenom det. Vad vet jag. Stackars tim fick vanta pa mig men klockan halv nio tog vi oss i alla fall ivag. Vid halv ett tiden rullade vi in pa flygplatsen i Melbourne och efter att ha vandrat omkring en stund hittade vi Lenah med vardfamilj.
sen borjade tararna trilla och en dryg timme senare fick vi varsin sista kram, vinkade och sen sa var Lenah borta. jag kommer sakna henne.
vi torkade sedan tararna och jag och tim irrade oss tillbaka till city med buss efter att ha vandrat runt halva flygplatsen, akt genom de flesta av melbournes fororter och suttit pa en tagstation mitt ute i ingenstans ett tag. vi motte upp annie igen, trostdrack varmchoklad, gick i affarer och hittade franska saker overallt.
sen motte vi upp katie, vinkade hejda till tim och sa hej till michael och deniz. vi fyra akte sedan till bliss n eso koncerten, dansade och sjong hela kvallen lang, akte tillbaka hem till annies brors lagenhet, spelade spel hela natten och angestade lite over att lenah inte var med oss.
efter att ha vandrat runt i fler affarer pa sondagsmorgonen tog vi taget hem och jag susade ivag pa drama reharsal som var valdigt utrottande. tva dagar till forestallning. ih.
lagger upp bilder nar jag har tid.
I fredags gick jag pa bio med mina vardsystrar och lite annat folk som utgjordes av deras pojkvanner, kusin och van. Vi tittade pa en skrackfilm jag redan glomt namnet pa men det var valdigt roligt eftersom alla var overdrivet vettskramnda.
Pa lordagsmorgonen forsov jag mig, missade taget till Melbourne och fick stressa sonder mig for att hinna till nasta. Dummadumma alarm som inte ringde... eller sa sov jag mig igenom det. Vad vet jag. Stackars tim fick vanta pa mig men klockan halv nio tog vi oss i alla fall ivag. Vid halv ett tiden rullade vi in pa flygplatsen i Melbourne och efter att ha vandrat omkring en stund hittade vi Lenah med vardfamilj.
sen borjade tararna trilla och en dryg timme senare fick vi varsin sista kram, vinkade och sen sa var Lenah borta. jag kommer sakna henne.
vi torkade sedan tararna och jag och tim irrade oss tillbaka till city med buss efter att ha vandrat runt halva flygplatsen, akt genom de flesta av melbournes fororter och suttit pa en tagstation mitt ute i ingenstans ett tag. vi motte upp annie igen, trostdrack varmchoklad, gick i affarer och hittade franska saker overallt.
sen motte vi upp katie, vinkade hejda till tim och sa hej till michael och deniz. vi fyra akte sedan till bliss n eso koncerten, dansade och sjong hela kvallen lang, akte tillbaka hem till annies brors lagenhet, spelade spel hela natten och angestade lite over att lenah inte var med oss.
efter att ha vandrat runt i fler affarer pa sondagsmorgonen tog vi taget hem och jag susade ivag pa drama reharsal som var valdigt utrottande. tva dagar till forestallning. ih.
lagger upp bilder nar jag har tid.
Bliss N Eso
Det där med att blogga har hamnat lite i andra hand. De senaste dagarna har jag mest flxat runt och fixat tusen saker. Firat Gab som fyllt 18 och repeterat drama och lite sådant och stressat klart med mitt Studio Art projekt. Nu ska jag gå och sova för att imorgon åka till Melbourne, säga hejdå till Lenah på flygplatsen (SNYFT) och sen se Bliss n Eso tjohej
puss så länge
puss så länge
Going Away Party
I lördags hade jag och Lenah vårt Going Away Party som vi både fasat och längat efter. Hela eftermiddagen bröt vi glow sticks, satte upp dekorationer och fixade musik och det blev så himla fint. Dock råkade vi komma försent till vårt eget party. Vi som trott att alla skulle komma runt nio blev väldigt chockade när det väntade massa människor på oss vid lokalen när vi vid åtta rullade in på parkeringen. Kvällen blev väldigt lyckad och skrattfylld. Vi dansade till ABBA, spelade Twister, hängde utomhus framför de små brasorna vi satt upp, kramades massor, fällde en hel del tårar och skrattade där emellan.
Vid två- tiden hade de flesta åkt hem men vi var ett tio- tal personer kvar som skulle sova ute hos Annie och Lenah så vi körde igång låtar vi alla kunde och dansade ännu mer. Sen åkte vi genom skogen till huset, tog fram gitarren och satt och sjöng ännu mer till långt, långt in på morgonen. Tillsist var vi bara ett fåtal vakna och då slog vi på Sagan om Ringen som alla somnade till utom jag. Det var något väldigt fint med att hoppa omrking över madrasser på golvet med snarkande människor efter en kväll som jag kommer minnas som den sista party- kvällen i Australien. Tillslut somnade även jag, trött, ledsen men framförallt väldigt, väldigt glad att jag trots allt tycker det är så jobbigt att lämna alla. Det är väl ändå något bra.
Georgie och Sophie
Katie, jag och Jayden
Karuna som är thailänsk utbytis, Dani från colombia som bodde här i Ararat förut men som numera går på universitet i Melbourne, det var sp himla roligt att se henne! och sen Hughie och jag.
Chloe och Annie
Julia, jag och Katie
Jim, Jack, Deniz och Declan
Michael som tjej..
Vid två- tiden hade de flesta åkt hem men vi var ett tio- tal personer kvar som skulle sova ute hos Annie och Lenah så vi körde igång låtar vi alla kunde och dansade ännu mer. Sen åkte vi genom skogen till huset, tog fram gitarren och satt och sjöng ännu mer till långt, långt in på morgonen. Tillsist var vi bara ett fåtal vakna och då slog vi på Sagan om Ringen som alla somnade till utom jag. Det var något väldigt fint med att hoppa omrking över madrasser på golvet med snarkande människor efter en kväll som jag kommer minnas som den sista party- kvällen i Australien. Tillslut somnade även jag, trött, ledsen men framförallt väldigt, väldigt glad att jag trots allt tycker det är så jobbigt att lämna alla. Det är väl ändå något bra.
Georgie och Sophie
Katie, jag och Jayden
Karuna som är thailänsk utbytis, Dani från colombia som bodde här i Ararat förut men som numera går på universitet i Melbourne, det var sp himla roligt att se henne! och sen Hughie och jag.
Chloe och Annie
Julia, jag och Katie
Jim, Jack, Deniz och Declan
Michael som tjej..
Melbourne osv.
Jag är precis hemkommen från en liten gathering hos Lenah med hennes närmsta vänner och hennes värdfamiljs släkt och vänner. Ibland slår det mig verkligen hur fantastiska människor jag omges av. Ikväll har jag skrattat så mycket så att både Annie och jag trillade ihop på golvet, lyssnat på Deniz som spelat gitarr, klätt ut Micheal och Tom i peruker och haft 5 systemkameror på samma plats och blivit bländade av alldeles för starka blixtar.
Igår var jag i Melbourne med min fina Studio Art class. Vi sprang runt mellan olika små gallerier, hängde på Hells uppstairs som är det där lilla cafeet jag förälskat mig, sprang längs klotterfyllde gränder i regnet och hoppade över vattenpölar. På tåget gjorde jag och Katie en spellista för Lenahs och min avskedsfest som är imorgon. Det är vansinnigt hur fort tiden går.
Lägger upp bilder så fort jag har tid!!
Puss på er!
Igår var jag i Melbourne med min fina Studio Art class. Vi sprang runt mellan olika små gallerier, hängde på Hells uppstairs som är det där lilla cafeet jag förälskat mig, sprang längs klotterfyllde gränder i regnet och hoppade över vattenpölar. På tåget gjorde jag och Katie en spellista för Lenahs och min avskedsfest som är imorgon. Det är vansinnigt hur fort tiden går.
Lägger upp bilder så fort jag har tid!!
Puss på er!
Dynamic dance
Min dansgrupp är ju för fin. Idag fick Lenah och jag varsin "dynamic dance" tjocktröja och ett stort kort med hälsningar från alla i gruppen att ta med oss hem. Åh så jag kommer sakna att hoppa runt i den lilla salen vid mainstreet varje tisdagkväll.
Annie & Katie
Igårkväll hängde jag med Annie och Katie och de är ju bara för roliga. Jag har haft en väldigt, väldigt mysig och skrattfylld helg.
Melbourne
I fredags kväll gick jag och Lena till Sicilians och åt alldeles för mycket mat innan vi mötte upp Shanna och gick ner till bion där vi såg "pirates of the carribean 4". Igår gick jag upp alldeles för tidigt och vandrade ner till tågstationen och tog tåget som gick klockan 7:10... När jag 2.5 timme senare var framme i Melbourne slog det mig hur vansinnigt det egentligen är att jag åker hela den vägen bara för att se en stad. Det är ju som att åka halvvägs till Skåne på en dagstur. Men det är värt det, det är det faktiskt. Klaras och Maddis buss var jätte försenad så jag satt på ett cafe och drack varmchoklad och strosade runt i affärer för mig själv innan de slutligen dök upp två timmar senare. Vi åkte till Victoria Market och åt fantastiska souvlakis och kikade runt i alla små stånd, njöt av solen och åkte spårvagn.
Family photos
I fredags samlade jag ihop familjen för att ta foton eftersom det nästa vecka är min tur att skriva "in my words" i nyhetsbrevet som kommer ut i skolan varje vecka. På det stora hela skriver varje elev från year 12 ihop en text med bilder om sitt liv. För mig är det mest en chans att få säga hejdå och tack till alla. Här kommer ett urval av alla bilder Lena tog åt oss:
Lax
Middagen var väldigt fin. Jag fick både min värdpappa och värdmormor att prova på rökt lax. De tyckte jag var jättekonstigtsom beställde en laxsallad. De flesta australienare tycks bara äta fisk när det är fish and chips. Annars håller de sig till biff och kokta grönsaker.
Jag har verkligen en så fantastiskt fin värdfamilj och värdsläkt. De skrattar mycket och mina kusiner är alltid pratglada och omtänksamma. Likaså är Ararat ändå en mysig by. Det finns en viss charm i att alla verkligen känner alla, att det bara finns två finare lokala resturanger och att centrum bara utgörs av en gata.
Nu är det sovdags!
Jag har verkligen en så fantastiskt fin värdfamilj och värdsläkt. De skrattar mycket och mina kusiner är alltid pratglada och omtänksamma. Likaså är Ararat ändå en mysig by. Det finns en viss charm i att alla verkligen känner alla, att det bara finns två finare lokala resturanger och att centrum bara utgörs av en gata.
Nu är det sovdags!
Fredag varje vecka
Idag har jag varit förkyld och lite lätt febrig men pallrade mig iväg till skolan ändå. Inte tänker jag missa mina sista veckor i Australien pga av lite sjukdom.
Nu är det mindre än två veckor till föreställning med dramagruppen och varje lunchrast tillbringas i the theatre hall. Idag gick vi igenom alla mina scener och jag har skrattat så mycket så att jag fått kramp i magen.
På eftermiddagen gick jag till the Vines med Katie, Annie och Demi och hängde där ett tag. Åt chokladtårta och pratade lite innan vi alla begav oss hemmåt. Nu ska jag iväg och fira min värdfarmor som fyller år.
Nu är det mindre än två veckor till föreställning med dramagruppen och varje lunchrast tillbringas i the theatre hall. Idag gick vi igenom alla mina scener och jag har skrattat så mycket så att jag fått kramp i magen.
På eftermiddagen gick jag till the Vines med Katie, Annie och Demi och hängde där ett tag. Åt chokladtårta och pratade lite innan vi alla begav oss hemmåt. Nu ska jag iväg och fira min värdfarmor som fyller år.
Ifyllnad
För att fortsätta fylla i allt det jag inte hann skriva förut...
Efter barriärrevet stannade jag hos Klara någon extra dag innan jag tog tåget vidare till Torquay. Jag råkade somna och fick panik när jag vaknade, som tur var åkte jag bara en station för långt. I Torquay sprang jag massor längs stranden, fick lite ångest över att det nog var sista gången jag såg en Australiensisk strand på länge, klättrade längs klipporna, myste med familjen och åt middag på den lokala puben.
På lördagen åkte vi hem till Ararat eftersom Peely (Georgie's pojkvän) hade 21års fest. Dit åkte hela familjen. Där njöt vi av ett bra band, härliga människor och roliga tal.
Jag, värdmamma Jacqui och Zoe
Sen har jag repeterat drama intensivt varje söndag. Nu är det bara två veckor kvar tills föreställningen och vi alla är ganska vansinnigt stressade. Torsdags- traditionen att fika på the Vines med fina människor har också fortsatt. Förra helgen tillbringade jag mest med mina värdsyskons kompisar med hämtmat från både Sicilians och den lokala indiska resturangen. Och helgen innan det tillbringade jag på the oval där det spelades Netball och footy för att sedan åka hem till Claudine med lite fler roliga människor. Vi tittade på Mulan, Monsters Inc, sjöng singstar och skrattade till långt in på morgonen.
Sen har jag umgåtts med Katie som nog är en av världens mysigaste människor. Vi satt på the lounge och drack chai- latte, jag klippte och klistrade in grejer till mitt art projekt och hon pluggade biologi och vi var förvånansvärt produktiva.
Jag och Katie (i skoluniform!)
Nu är jag precis hemkommen från dans och ska sova. Lenah och jag har grejat inbjudningar till vår avskedsfest och det är bara jätte konstigt. Skriver snart igen!
Efter barriärrevet stannade jag hos Klara någon extra dag innan jag tog tåget vidare till Torquay. Jag råkade somna och fick panik när jag vaknade, som tur var åkte jag bara en station för långt. I Torquay sprang jag massor längs stranden, fick lite ångest över att det nog var sista gången jag såg en Australiensisk strand på länge, klättrade längs klipporna, myste med familjen och åt middag på den lokala puben.
På lördagen åkte vi hem till Ararat eftersom Peely (Georgie's pojkvän) hade 21års fest. Dit åkte hela familjen. Där njöt vi av ett bra band, härliga människor och roliga tal.
Jag, värdmamma Jacqui och Zoe
Sen har jag repeterat drama intensivt varje söndag. Nu är det bara två veckor kvar tills föreställningen och vi alla är ganska vansinnigt stressade. Torsdags- traditionen att fika på the Vines med fina människor har också fortsatt. Förra helgen tillbringade jag mest med mina värdsyskons kompisar med hämtmat från både Sicilians och den lokala indiska resturangen. Och helgen innan det tillbringade jag på the oval där det spelades Netball och footy för att sedan åka hem till Claudine med lite fler roliga människor. Vi tittade på Mulan, Monsters Inc, sjöng singstar och skrattade till långt in på morgonen.
Sen har jag umgåtts med Katie som nog är en av världens mysigaste människor. Vi satt på the lounge och drack chai- latte, jag klippte och klistrade in grejer till mitt art projekt och hon pluggade biologi och vi var förvånansvärt produktiva.
Jag och Katie (i skoluniform!)
Nu är jag precis hemkommen från dans och ska sova. Lenah och jag har grejat inbjudningar till vår avskedsfest och det är bara jätte konstigt. Skriver snart igen!
Livet i korthet
Internet är tillbaka och det gör mig väldigt glad!
Sen sist jag skrev har det hänt massor men för att ta senaste veckan:
I torsdags åkte jag med drama- klassen till Melbourne. Vi sjöng oss hesa i bussen, såg på en pjäs om en beekeeper, pratade om Sverige, åkte till världens coolaste studio, dansade runt, repeterade vår pjäs i många timmar i sträck, sjöng fler sånger på bussen, åt pasta på en mysig resturang, tittade på en till bra pjäs och somnade på bussen för att klockan två på natten rulla in på skolgården...
I fredags hängde jag med Clare och Cassie. Vi åt svenskt godis och tittade på Eurovision song contest.
I lördags hade Zanetta 18årsfest så det bar av ut till Moyston. En av de roligaste kvällarna jag varit med om men det resulterade dock i att Lenah, jag och Demi tillslut bara stod och kramades och hade ångest över att vi åker hem så snart. Tänk vad praktiskt det vore om man kunde leva två liv samtidigt.
Maddy och jag
Shanna och Annie
Jag och Mel
Tim och Deniz
Sen sist jag skrev har det hänt massor men för att ta senaste veckan:
I torsdags åkte jag med drama- klassen till Melbourne. Vi sjöng oss hesa i bussen, såg på en pjäs om en beekeeper, pratade om Sverige, åkte till världens coolaste studio, dansade runt, repeterade vår pjäs i många timmar i sträck, sjöng fler sånger på bussen, åt pasta på en mysig resturang, tittade på en till bra pjäs och somnade på bussen för att klockan två på natten rulla in på skolgården...
I fredags hängde jag med Clare och Cassie. Vi åt svenskt godis och tittade på Eurovision song contest.
I lördags hade Zanetta 18årsfest så det bar av ut till Moyston. En av de roligaste kvällarna jag varit med om men det resulterade dock i att Lenah, jag och Demi tillslut bara stod och kramades och hade ångest över att vi åker hem så snart. Tänk vad praktiskt det vore om man kunde leva två liv samtidigt.
Maddy och jag
Shanna och Annie
Jag och Mel
Tim och Deniz
One Tree Island
Lördagkvällen tillbringade vi på Heron Island med härliga människor och morgonen därpå hoppade vi tillbaka över vågorna till One Tree Island. Resten av dagarna snorklade vi lite i lagunen, läste böcker i hängmattan, spelade mer kort och sista dagen som var den enda dagen med dåligt väder tog Klara och jag kajaken på en intressant paddeltur längs med ön. På måndagkvällen försökte Klara jag komma på sätt att stanna på ön eftersom ingen av oss ville åka hem dagen efter... Men vi var tvungna att åka och efter några sista timmar på Heron Island tog vi båten tillbaka genom vågorna som var så höga att vi lika gärna kunde ha suttit i en berg och dalbana. Vi sa hejdå till det turkosa vattnet, hejdå till värmen och sen tog vi planet hem...
Veckan på One Tree Island var helt klart bland det häftigaste jag varit med om!
Veckan på One Tree Island var helt klart bland det häftigaste jag varit med om!
One Tree Island
På fredagen och lördagen klev upp tidigt och tog båten ut innan tidvattnet gjorde vattnet för grunt för att kunna åka ut. Sen tillbringade vi hela dagen till sjöss förutom med några timmars avbrott på Heron Island med promenad och strandhäng.
Jag råkade fiska upp en baby- haj av misstag... vi släppte i den igen såklart.
Heron Island
Vi klappade en sköldpadda!
Jag råkade fiska upp en baby- haj av misstag... vi släppte i den igen såklart.
Heron Island
Vi klappade en sköldpadda!