aussielinda

Denna vecka har jag varit ensvarig för en docka. Ingen vanlig, tyst, fridull docka dock. Nejnej. Som en del i ämnet health and human devolopment så fick vi nämligen ansvar för att ta hand om en dockbebis i naturlig storlek. Denna bebis skriker om man tippar huvudet på den, skakar den eller skriker bara för att skrika helt enkelt. Så dessa tre nätter har inte varit en rolig upplevelse. Här har man väckts 3-5 ånger varje natt för att plugga in en nyckel i ryggen på bebisen för att få den att sluta gapskrika. Idag lämnade jag tillbaka min asiastiska "dotter" och jag måste ju säga att det var en otrolig befrielse.

Snart ska jag iväg och titta på "deb" dvs. En bal som alla tjejer satsar en förmögenhet på. Jag själv kom för sent för att kunna genomföra den eftersom det har tränats danser sedan maj. Tror förvörigt att detta blir sista inlägget på två veckor eftersom jag imorgon beger mig iväg till Sydney och sedan vidare upp till barriärrevet. Nu ska det levas på campingar, snorklas, surfas och traskas runt i nationalparker!

Helgen var fullspäckad minst sagt och innehöll det mesta av det som hör Australien till. Det inkluderar footy, meetpies, netball, vegemite, känguru, fårfarm och ja. Allt det där. Mys med vänner och firandet av seger och födelsedag hann jag också med samt åter en tur till fårfarmen där jag nästan körde in i en skylt. Och som efter varje helg består måndagen av skvaller. Trodde helt ärligt talat att det inte var möjligt att skvallra så mycket om människor som alla bor i en så liten by som Ararat. Försöker stå ut med det men det irriterar mig. Mycket. Men helgen har varit otroligt fin!

The gardens. Liten park där jag ofta promenerar.

Nu ska jag snart dra på mig en röd tröja med en tecknad råtta på och bege mig mot en närliggande by för att agera supporter åt Ararats footy team som spelar final idag. Sen väntar det ett fullspäckat schema och förhoppningsvis även firandet av en seger. Tack och hej.

Förkyldningen gör mina eftermiddagar segare än någonsin. Promenerar väl mest med Holley och väntar på att helgen ska komma. Men livet är fint. Tänkte mest bara skriva det. Här kommer lite bilder från timmarna innan vi åkte iväg till formal.

Demi och Lenah (fransk utbytesstudent)

Lenah, Demi och Monique

Gab och Maddy

Formal var en festlig tillställning fullt med partyklädda människor. Lite vilsen och borta kände jag mig dock eftersom alla kände alla och somsagt så gör inte jag det än. Men kvällen blev fin.

Igår tog jag det mest bara lugnt och vandrade runt lite i Ararats centrum med värdfamiljen. Detta centrum är förövrigt en lång gata med till synes många affärer, men dessa är dock likadana allihopa och innehåller inget intressant. Lite tidsfördriv helt enkelt.

Förövrigt tycker jag att det är ganska underhållande att människorna här inte säger "let's go for a walk" utan här är det istället "let's go for a drive". Det funkar väl det med.

På kvällen plockade Maddy upp mig och hon tog sedan med mig på firande av födelsedag hos personer jag träffat kort för några veckor sedan. En helt klart trevlig kväll. För varje gång jag träffar folk utanför skolan så blir allt så mycket bättre. Dem liksom jag slappnar av. Helgen har varit väldans fin, även fast jag nu måste avsluta den med plugg.

Kameran är kvar hos Gab. så här kommer en bild snodd från Katie.

Katie och jag

Tänkte väl mest bara medela att jag lever och mår bra. Nyligen hemkommen från ett stycke formal som reslulterade i ett par regält ömma fötter efter många timmar i klackar på ett dansgolv, en öm kind med ett blivande blåmärke efter ofrivilligt slag från okänd människa samt att jag numera är ett  par rosa, leksaksskor rikare eftersom jag fick pris för kvällens snyggaste skor. Att dessa skor var Claudines och inte mina kunde vi båda skratta åt sen. Förkylningen avtar allt mer, humöret stiger allt mer. Skriver mer imorgon!