aussielinda

Med posten kom det ett grönt paket som visade sig komma från min kära familj och innehålla GODIS. ÅH. Svenskt godis kommer alltid förbli det bästa i godisväg. En av påsarna som kom var djungelvrål. Jag sträckte genast fram påsen mot mina värdsyskon och sa SMAKA men ni kommer inte gilla detta. Värdsyster plockade misstänksamt upp den lilla svarta, vidsockerströdda godisen och stirrade länge och väl på den innan hon smakade. Så fort hon lagt den på tungan drog hela hennes ansikte ihop sig till en min av lätt förskräckelse och hon rusade sedan till närmsta papperskorg och spottade ut den kära godisen. Värdbror var lite mer tålig och gjorde sitt bästa för att tycka om dem. Det gick sådär. Kompis 1 till värdbror tog sedan en bit efter att värdsyster sagt med hög röst hur ooootroligt god denna godissort var. Han skrek "SALTY" förskräckt och klungade sedan cocacola för att få bort smaken. Kompis nr 2 till värdbror utbrast "TASTE LIKE SAND" och rusade sedan liksom värdsyster till papperskorgen och spottade ut den. Dem alla var lätt förvånade när jag sedan satt och knaprade i mig dessa små godisar. Somsagt. Svenskt godis kommer alltid förbli det bästa i godisväg.

(daim (eller DAAMN som Chelsea kallar det) och bubbliz gick dock hem hos mina kära aussiefamilj)