Retreat Camp
Efter en dryg timmes bussfärd genom lantliga lanskap rullade vi in på en liten grusväg mitt i skogen. Såsmåningom dök gräsmattor och små hus upp, mitt ute i ingenstans och det var också där det visade sig att vi skulle stanna. Åh vilken liten vackert plats det var, med bergen som omslöt anläggningen och en liten sjö som stäckte sig in i skogen.
Sen började allt det som retreat skulle handla om, sammarbete och reflektion. jag och min lilla aktivitetsgupp begav oss därför iväg för "low rope course" och några timmar senare ut i skogen med cykel för att hoppa mellan stock och sten, över små vattendrag balanserandes på små broar och upp för backar. På kvällen väntade fler reflektioner och sen en natt med alldeles förlite sömn. Morgonen därpå innehöll fler aktiviteter såsom canoing och bushwalking. Dock lyckades jag och Kate sammföra dessa aktiviteter på att mycket fint sätt och körde på "bush- canoing" istället. Det var kul.
På kvällen hängde hela årskursen i samlingrummet och åh så jag skrattade. Dagen därpå spelades det volleyboll innan vi slutligen satte oss på bussen och åkte tillbaka till Ararat. De där tre dagarna var väldigt givande och jag pratade med många människor jag knappt visste fanns i year 12. Men det är väl så när det är murar höga som hus byggda mellan alla grupper av människor. Det var i alla fall väldigt, väldigt bra att lära känna alla bättre under de där tre dagarna.
Sen började allt det som retreat skulle handla om, sammarbete och reflektion. jag och min lilla aktivitetsgupp begav oss därför iväg för "low rope course" och några timmar senare ut i skogen med cykel för att hoppa mellan stock och sten, över små vattendrag balanserandes på små broar och upp för backar. På kvällen väntade fler reflektioner och sen en natt med alldeles förlite sömn. Morgonen därpå innehöll fler aktiviteter såsom canoing och bushwalking. Dock lyckades jag och Kate sammföra dessa aktiviteter på att mycket fint sätt och körde på "bush- canoing" istället. Det var kul.
På kvällen hängde hela årskursen i samlingrummet och åh så jag skrattade. Dagen därpå spelades det volleyboll innan vi slutligen satte oss på bussen och åkte tillbaka till Ararat. De där tre dagarna var väldigt givande och jag pratade med många människor jag knappt visste fanns i year 12. Men det är väl så när det är murar höga som hus byggda mellan alla grupper av människor. Det var i alla fall väldigt, väldigt bra att lära känna alla bättre under de där tre dagarna.
Kommentarer
Trackback