Adelaide part 1

Efter pizzabak hos Demi med fina människor är jag nu hemma och efter att ha fått se ett välbakant klassrum med välbekanta anstikten över skype kan ju livet inte kännas annat än bra.

Adelaide var i alla fall mer än fint.

Efter en minst sagt stressad morgon som tillbringades alldeles för länge på tågstationen lyckades vi slutligen komma på rätt buss. Det var efter att vi fått ringa v-line och fått dem att omorganisera den planerade turen så vi skulle få hoppa på. De hade nämligen glömt att informera oss att vi skulle suttit på en buss halv elva till Ballarat... Så lenah och jag tillbringade cirkus tre timmar på stationen. Finfint. Eller inte.



Slutligen kom bussen och sen bar det iväg. Vi åkte bland annat igenom Horsham som varit översvämmat. Såhär såg det ut när vi körde igenom vattnet:




Slutligen, efter många timmar av dåliga filmer, platta landskap och lite prat däremellan plockade Stephen upp oss från stationen. Sen åkte vi till huset och åt middag innan vi slutligen hamnade framför Tvn och tennisen.

Morgonen därpå skjusade Ann oss till stranden. Där gick vi runt i affärer och njöt av sommarsolen och det turkosa vattnet. Lite lunch hann vi med däremellan samt lite shopping bland de små affärerna.




På eftermiddagen blev vi upplockade och åkte sedan hem för att hänga vid poolen. Sen blev det till att laga kycklingpasta vilket var ett äventyr i sig. Vid nio gick vi bort till biografen som låg runt hörnet för att se "Black Swan". Vi båda var helt lyriska över det faktum att vi kunde både GÅ någonstans och vara spontana. Halleluhja.




Morgonen därpå åkte vi in till Adelaide City med Ann. Hon tog oss till en mysig matmarknad där vi vandrade runt och tittade på allt möjligt. Sen tog vi en fika innan vi delade på oss så Lenah och jag fortsatte längs shoppinggatan. Efter ett par timmar beslutade vi dock oss för att vara lite mer kulturella så vi prickade av både Adelaides museum och Art Gallery och kände oss ännu mer turistiga än vad vi gjort tidigare. Vilket kan ha berott på kartan vi inte kunde läsa och kamerorna vi stadigt höll i händerna.





Morgonen därpå gav vi oss iväg till the wild life park för att klappa kängurur och koalor. Åh så mysigt det var. Konstiga djur är det dock verkligen.





... och där får jag nog sluta för nu kallar sängen och uppstigning klockan 6. Tjohej.

Skriver mer när jag kommer hem!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0